Hanna

Kärleken var aldrig till för mig.
Aldrig känt vinden högt över trädtoppen.
Den delar sig vid kinden och blir hel igen bakom mig
Och varje moln är trasigt 
Jag räknar allt sorgligt natten lång
Spelar det någon roll?
Nej kanske ingen
Kanske allt egentligen.


Jag behöver någon som håller om mig i sängen, kramar mig hårt. Viskar i mitt öra, du är vacker.